Lyssnade på lördagen på hur många av Centerns kommunalvalkandidater presenterade sej på torget. Många av dom var riktigt bra talare men tyvärr var inte innehållet så värst mycket att hurra för i mina kanske ganska kritiska öron. Eller nu när jag tänker närmare efter så kommer jag på att det egentligen inte heller var innehållet som var problemet varje gång, utan mera vem som pratade. Många av kandidaterna pratade nämligen om styrelsekulturen inom beslutsfattande i Åbo, och de lyfte fram hur SDP och Samlingspartiet på tumanhand dikterar agendan och detta förhindrar en sund demokratisk process bakom beslutsfattandet. Budskapet var att nu ska man rösta på Centern så den här vapenbrödraaxeln fås splittrad.
Problemet är dock dels det att Centern också har varit med om det styrelseavtal mellan politiska grupperingar som har gällt de senaste åren. Styrelseavtalet som ingicks mellan Saml, SDP, Gröna, Centern och SFP innehöll vissa helt bra grejer men har också lett till att den politiska diskussionen har stannat av, och det har dessutom fått en minst sagt suspekt roll i hur avtalet ses som ett någotsorts styrdokument också vid beredningen av ärenden i t.ex. nämnder. För det andra har jag också bortsett Centerns medverkan i styrelseavtalet i Åbo svårt att se dom som en trovärdig förnyande kraft av beslutsfattarkulturen. Jag håller med i att Åbo skulle må bra av att Saml-SDP -samarbetet skulle luckras upp så att kretsen där saker förhandlas igenom skulle utvidgas från den lilla krets inflytelserika män som nu i bastukamrarna gör överenskommelser sinsemellan. Det är helt enkelt inte sund beslutskultur, och det är inte demokratiskt. Men regeringspartiet Centern är nog inte det parti som har profilerat sej som den stora förnyaren, som dom som öppnar upp beslutsfattandet för insyn, Matti Vanhanen blir ju rabiat genast när det inte är han som får diktera den politiska diskussionen och vilka ämnen som det pratas om i media…
Nå, för att vara ärlig så kan jag inte påstå att Vänsterförbundet heller har övertygat när det gäller öppenhet och diskussionskultur, det finns nog skelett i garderoben inom Vf också. Jag skrev en del av vårt valprogram inför kommunalvalet här i Åbo och en del av det jag ville lyfta fram var hur Vf ska jobba för öppenhet i beslutsfattandet, och för invånarnas möjlighet att vara med i beslutsfattandet. Det här är ett tema som jag tycker är extremt viktigt, men för att Vf ska vara trovärdiga när vi kräver öppenhet så måste vi nog se över hur vi själva kommunicerar. Nu under sommaren det t.ex. varit en del gräl inom vår kommunorganisation eftersom vi har tagit ställning i en del frågor (detaljplanförslaget för Majakkaranta, organisationsförändringen för stadens trafikverk) utan att ställningstagandena har diskuterats på något officiellt möte. Problemet har varit att vi inte har haft några möten under sommaren men att ärendena har krävt snabba beslut och därför har ordförande Mirka tagit besluten efter att ha diskuterat dom med bl.a. mej och en del andra aktiva. Förfarandet har väl i princip varit ok eftersom ställningstagandena har varit helt i linje med partiets principprogram och hur kommunorganisationen tidigare har diskuterat frågorna, men det vi absolut borde ha varit bättre på är att informera om ärendena på förhand via egna e-postlistor så att dom som ville kommentera ärendena skulle ha haft en chans att göra det, nu har de flesta Vf-medlemmarna fått läsa om ställningstagandena först i tidningen.
Kommunikationen bland dom aktiva är naturligtvis viktig men det är bara ett steg i hur politiken görs mera öppen, lika viktigt borde det vara att vara öppen utåt i hur man tänker. Det här är en sak som Vf är bättre på än de andra partierna, om inte annat så för att vi inte gör gruppbeslut på samma sätt som dom andra partierna gör. Ibland kan det vara riktigt absurdt att lyssna hur t.ex. enskilda socialdemokrater i fullmäktige eller i nämnder stenhårt argumenterar för en viss ståndpunkt för att sedan när det blir dags för omröstning röstar på ett helt annat sätt eftersom dom inom gruppen har bestämt sej för den här ståndpunkten (t.ex. efter att ha kohandlat med samlingspartiet om det). Liknande situationer har det blivit för dom gröna också för den delen, iom att de har skrivit under styrelseavtalet mellan de olika politiska grupperingarna så har det lett till att de bl.a. har röstat för tariffhöjningen inom kollektivtrafiken i Åbo, nånting som går helt emot vad de argumenterar för utåt. Inom Vf så får enskilda ledamöter rösta enligt sitt eget samvete, vilket iofs leder till att vår fullmäktigegrupp inte är enig när det gäller t.ex. torgparkeringen, i den frågan röstar 10 ledamöter mot parkeringen medan 1 är för den. Men det blir i ändå inte så att han som är för parkeringsgrottan stiger upp i talarstolen och pratar om hur viktigt byggandet av den är för att sedan rösta som han blivit tvingad till av resten av gruppen, utan han får i fullmäktige rösta som han pratar. Helt oproblematiskt är det här ju inte heller men det känns ändå vettigare inom kommunalpolitiken, så länge vi är öppna med att göra det klart för väljarna att vi inte gör gruppbeslut.
Under mina 4 aktiva år inom kommunalpolitiken (i undervisningsnämndens svenska sektion och nu under det senaste åren också delvis inom kulturnämnden där jag blev suppleant för knappt ett år sedan) har jag inte varit med och fattat så värst många på riktigt omdebatterade beslut, men de gånger jag har varit med om det har jag försökt delta i också den offentliga debatten om ärendet i fråga genom att delta i diskussionstillfällen och genom att ibland också skriva insändare till ÅU. Nu ska jag göra mitt första vallöfte: under den kommande valperioden ska jag fortsätta på den här linjen och nu när jag dessutom äntligen har min blogg som forum så blir det enklare att mera ingående offentligt formulera hur jag tänker kring konkreta frågor som kommer till beslut. Jag hoppas också att folk skulle ta kontakt med beslutsfattarna oftare. Framförallt när det gäller ”svenska” frågor i Åbo så tror jag dessutom att jag är en ganska bra person att kontakta iom att Vänsterförbundet är den tredje största politiska grupperingen här och jag är första viceordförande för vår kommunorganisation och har en del inflytande. Inom Vf finns inte samma kontaktnät till finlandssvenskheten som inom SFP men våra ledamöter är nog väldigt positivt inställda till speciallösningar för att t.ex. trygga den svenskspråkiga servicen i staden.
Personlig öppenhet får vara mitt första vallöfte, men jag lovar också att jobba för att Vf som parti skärper sej i både den interna och den externa kommunikationen. Ett bra första steg i det här var nog att välja Mirka Muukkonen till ordförande för kommunorganisationen, eftersom hon är väldigt aktiv med att diskutera aktuella frågor både på debattsidor och i sin egen blogg, som jag har länkat till här bredvid. Nästa steg skulle vara att få vår kommunsekreterare Pekka Heikkilä att lära sej att uppdatera kommunorganisationens hemsidor på www.turunvasemmistoliitto.fi så att vi skulle få våra beslutsprotokoll från kommunorganisationens möten och våra ställningstaganden dit. När vi lyckas med det vågar jag inte lova nåt om men diskussionerna om det är i vilket fall som helst igång…
En annan sak som är igång är skrivandet av stadspolitiskt program på svenska, jag hoppas att jag får det gjort under den här veckan så att vi får ut det på hemsidan. Och när jag nu en gång är igång med informerande så kan jag avslöja att Åbo Gröna Vänster ordnar en valklubb på Dynamo den 11.10. Där är våra kandidater anträffbara, och Leif Elverstig och Mattias Björkas (från Cats on Fire) uppträder. Vi kommer nog att ordna en hel del annat under hösten också, men flera datum har jag inte att komma med nu i det här skedet.
