Egentligen är det Li som skrev den här och jag som bara putsade upp lite men jag lägger den nu ändå här, skickade den till ÅU idag. Bra kolumn om universitetsreformen av Lars Berggren i dagens tidning ÅU för övrigt.
Universitetsreform i innovationsfinland
På de finländska universiteten råder bråda dagar. Inom förvaltningen förbereder man sig på den nya universitetslagen, eller universitetsreformen, och de krav den ställer. Tidtabellen är minst sagt stram, från och med år 2010 skall våra högskolor fungera enligt ny modell. I sin insändare i ÅU (28.5) förklarar Mikaela Nylander varför reformen bör försvaras. Syftet med reformen, som Nylander uttrycker det, är att stärka universitetens autonomi och deras ekonomiska handlingskraft. Vilka de goda avsikterna bakom reformen än
må ha varit, innebär den i själva verket stora förändringar i fråga om synen på högskoleutbildningens oberoende ställning och hur den skall tryggas. Förändringar som är oförsvarbara.
Högskolorna skall nu bli antingen offentligrättsliga inrättningar eller stiftelser och den statliga basfinansieringen skall kombineras med extern finansiering som högskolorna själva förskaffar sig. Den
hastigt påkomna reformen har mött kritik från flera olika håll. Då Nylander hänvisar till ökad ekonomisk autonomi, anser många att det i själva verket handlar om en privatisering av utbildningen. Reformen
innebär förändringar för universitetens finansiering, styrelse och rättsliga ställning.
Trots att staten även i fortsättningen skall stå för basfinansieringen innebär reformen att högskolorna nu desperatare än någonsin kan och skall gå in för att söka extern finansiering från den privata
marknaden. Regeringen anser att reformen på så sätt skapar förutsättningar för att på effektivaste sätt trygga högskolornas fortlevnad. Privata aktörer och företag får helt enkelt gå in och lappa hålen där de statliga anslagen inte räcker till. Den ökade ekonomiska autonomin blir istället ett nytt beroende, denna gång av extern finansiering och privat stöd. Förutom det ökade ekonomiska inflytandet ges privata finansiärer (åtminstone i stiftelserna) även möjlighet till representation i styrelsen, vilket innebär ett stort
steg i riktning bort från den oberoende ställning högskolorna tidigare haft. Att tro att dessa finansiärer inte skulle vilja se valuta för sitt investerade kapital är naivt.
Reformen leder även till att man ger ett marknadsvärde åt olika ämnen och vetenskapsområden. Då ämnen och universitet mäts mot varandra på marknaden försätts de i ett ojämlikt läge. Ämnen med litet
marknadsvärde får det svårt att hävda sig i konkurrensen. Planerna kring det nya innovationsuniversitet Aalto-högskolan visar med en krass tydlighet hur jämlikt det nya systemet kommer att bli. Ämnen som
på den privata marknaden eller i regeringen klassas som potentiellt produktiva kan räkna med att klara sig, medan resten får försöka hanka sig fram med reducerade anslag.
Med denna reform går regeringen stick i stäv med de principer på vilka man byggt upp hela högskoleväsendet. I innovationsfinland vill man nu skapa högskolor som fungerar som företag, där möjligheten att stöda och styra kunskapsutvecklingen säljes till högstbjudande. Den stora
obesvarade frågan kvarstår: hurdan valuta skall fås för pengarna?
Li Andersson, studerande, ordförande för Åbo Gröna Vänster
Markus Varjonen, doktorand, viceordförande för Åbo Gröna Vänster
Vänsterförbundet tog förra veckan ställning för att djurskyddsförbundet i Åbo skall få nya utrymmen så snabbt som möjligt. Samlingspartiet försöker bromsa byggandet för att utreda om de lagstadgade uppgifterna kan skötas som köptjänster, men Vf tycker att nya utrymmen behövs nu genast, och att staden själv skall producera tjänsterna. Köptjänster skulle innebära avlivning av hittedjuren så snabbt som det bara är tillåtet för att de inte ska bli ekonomiskt betungande, annars producerar djuren ju inte någon vinst.
VÄNSTERFÖRBUNDETS KOMMUNORGANISATION I ÅBO
Pressmeddelande 2008-05-24
Får publiceras
Byggandet av nya utrymmen för Åbo Djurskyddsförening bör inledas utan dröjsmål
Vänsterförbundets kommunorganisation i Åbo oroas av pratet om att skjuta upp byggandet av nya utrymmen för Åbo Djurskyddsförening. Vänsterförbundet anser att de nya, höjda kostnadskalkylerna som har påtalats som en orsak att bromsa byggandet inte är realistiska, och kommunorganisationen kräver att byggandet av nya utrymmen bör påbörjas omedelbart. Det är även av yttersta vikt att verksamheten drivs kommunalt. Vården av övergivna husdjur och skadade vilda djur skall inte äventyras genom att utsätta verksamheten för privata aktörers strävanden efter ekonomisk vinst, utan staden bör även i fortsättningen anordna verksamheten i egen regi i ändamålsenliga utrymmen.
Åbo 2008-05-24
VÄNSTERFÖRBUNDETS KOMMUNORGANISATION I ÅBO
För mera information:
Ordförande Mirka Muukkonen, telefon 045-1144099
Viceordförande Markus Varjonen, telefon 045-6350526
No niin, tehdäänpä tästä blogista heti kaksikielinen, jossain vaiheessa varmaan vielä laajentuu kolmikieliseksi. Hieman sekavaksi voi mennä koko homma mutta ehkä se toimii. Oikeastaan mä haluaisin tämän päivän Ny Tidin Kontur-liitteen innoittamana rakentaa tämä blogi Doris Lessingin Golden Notebookin mukaisesti niin että on eri osiot elämäni eri osioille. Tyyliin musta osio jossa kirjoitan työstäni (vai pitäisikö siinä kirjoittaa kirjailijaminästäni? Aika suppeaksi jäisi vaikka laulutekstejä aina joskus yritänkin väsätä), punainen osio olisi tätä blogia ajatellen keskeisin eli poliittinen osio, sinisessä olisi unia ja arkea, keltaisessa tunne-elämää. Kultaisessa yrittäisin koota kaikki osiot. Ihan ei kyllä lahjakkuus riittäisi tällaiseen projektiin, ja tosiaan, kolmikielisenä siitä tulisi aika sekavaa. Eli kompromissina lainasin blogin nimen under my skin Lessingiltä, mutta muuten taidan tyytyä hieman vähemmän kunnianhimoiseen otteeseen.
Ehkä tässä oli tarpeeksi sekava aloitus suomenkieliselle bloggailulleni. Politiikastakin aion täällä puhua, mutta niinkuin blogin nimikin antaa ymmärtää niin omasta itsestäni lähden liikkeelle ja ajattelen että sitä kautta poliittinen arvomaailmakin avautuu. Kunnallisvaalit häämöttää, tästä se vaalityö lähtee!
Hmm, jag kanske borde ha planerat en lite mera mediasexig inledning av min kampanj än den här bloggen. Får satsa på en sakta ackumulerande kampanj, som förhoppningsvis slutar med ett resultat jag inte behöver skämmas för den 26 oktober. Aj nej med att jag blir invald i stadsfullmäktige menar jag, genast höll jag på att försäga mej… Vf:s valarbetsgrupp hade möte igår och jag blev lite irriterad över hur mycket tid som användes till att fundera över vilka valmålsättningar vi ska skylta med. Jag menar måste man uttrycka målsättningarna i röster och procent, vad tillför det? Man måste ge ett intryck av att vara framåtsträvande, ok. Men hur intressant är det egentligen att inför varje val läsa hur varje parti kommer med en lite överoptimistisk (men inte helt vanvettigt hög) målsättning. Bara genom att kolla hur senaste kommunalval och hur riksdagsvalet har gått så tror jag att jag kan förutsäga vartenda partis målsättning i det här kommunalvalet, ändå är det här en grej som journalisterna först frågar efter när valet kommer på tal. Istället för att svara nånting ganska intetsägande som över 15% av rösterna i Åbo så kunde vi säga att valresultatet i sej inte är det centrala, det centrala är en hurdansorts politik som nästa fullmäkige kommer att föra. Fast iofs är det där nog också lite intetsägande, jag måste nog fundera på vad jag egentligen vill svara. Men det får bli till senare, nu har min kampanj öppnats, hurra!
